Idag har jag verklgien haft en sån jävla down. Typ en massa ångest. När jag skrev ihop ett nytt CV började tårarna rinna då jag upptäckte att jag nu var 20 och inte 19 längre, varför har jag inte märkt det tidigare... Pinsamt! Jag e ju bara barnet som jag satt och förklarade för Ida och Emma igår!

Jag vet inte om jag vill tillbaka till Oslo eller om jag vill gå vidare. Jag vill inte ner i skolbänken iaf och inte i Helsingborg. Jag känner för tillfället en stark motbjudan mot den staden, har ingen aning om varför, men det ändras förhoppningsvis eftersom det är hit jag alltid velat dra mig tillbaka och ta det lugnt.

Idagens läge drar jag mig tillbaka till sängen avslutar Gynnings bok för att ge mig vidare ut i något annat äventyr sen!